10 Mar 2013
Jerry Anderson

Konstnären Jerry Anderson, 73 år, Olofstorp, har avlidit. Hans närmaste är hustrun Malou, och döttrarna Cajsa och Stina med familjer.

Jerry Anderson föds 1939 i Arvika. Måleriet blir hans passion och han har sin första separatutställning i Konstkällaren i Arvika 1966 med akrylmålningar inspirerade av Erland Brand. Det blir mer än 60 utställningar. Efter några år tar oljan över och bilderna blir som en japansk trädgård där gudomen tar form i naturen – som i hans egen målande trädgård i Olofstorp. Vi hör honom vid pianot med Bach och Scott Joplin, och möter hans kärlek till Grekland, litteraturen och Kazantzakis texter. Han är som Calvinos klätterbaron på utflykt i Djuna Barnes skogar, i ständigt arbete i ateljen eller i trädgården, och samtidigt nära Malou, Cajsa, Stina och barnbarnen.

VI MÖTS I Arvika men hamnar i Göteborg, dit Jerry kommer 1967 trots att Stockholm väntar. Uppväxten i Mosseberg utanför Arvika lever i hans varma muntlighet och blixtrande replik. När vi ses växer samtalet kring Chopin, vårt Galleri Heden där Malou kommer på ett första besök 1970, Alexandriakvartetten, Galleri Leger, Robert Musil och Göta-Ramar. Malou hastar till tåget till Alingsås, Jerry passerar Corners konstmaterial, Cajsa och Stina hämtas på dagis, mat lagas innan Malou kommer hem. Kenneth Åbergs gallerier, museet i Mölndal, Gyllene Prag och Kometen, Haverdals stränder, Mandal, Krapplack, Mollösund, Kornö, Ruben, Stefan, Erik och Reidar – samtalen med alla vänner, kollegor och kunder. I ateljen ser vi spåren av fingrarnas snabba flykt som över pianots tangenter. Sittande på golvet arbetar han sig under åren genom palettens alla färger. Här finns lättheten i anslaget förenad med uthålligheten, och hans trädgård med rötter i Wu Tao-tsu.

JERRY ANDERSONS LIV och konst är flöde utan början och slut, sprudlande humoristiskt och disciplinerat uthålligt. Han går in i ateljen varje morgon, en kopp kaffe och några skisser när det inte är tusentals granar som med fugans stränga mani tränger sig in i Klarälvens dalar. Bilderna är variationer över naturens tema, där handstilen förändrar sig, pastöst eller terpentinskyar, kromgult direkt ur tuben eller smutsigt neapelgult. Är det gränsbygdens närhet till Norge och Jerrys rötter i Oslo som gör att han återkommer till norska fjäll och fjordar i alla årstider. Det är samma öga, hjärta och hand som arbetar, som gestaltar den generösa öppenheten hemma hos Malou och Jerry och deras levande måltider. Han bjuder in oss till en oändlig resa.

För alla vänner

Jan-Erik Johansson
Dag Köhlqvist
Christer Thorvaldsson