ARVIKA NYHETER fredag 22 februari 2013
Till minne. Jerry Anderson
En rikt begåvad konstnär
En kväll i slutet på
1970-talet, på hemväg från Konserthuset, gick jag förbi Galleri 69 på Avenyn
och såg plötsligt en stor tavla som föreställde en vas med blommor som täckte
större delen av skyltfönstret. Förstummad och fastnaglad stod jag länge och betraktade
tavlan.
Det omedelbara intrycket den lämnade var den nästan
överdimensionerade rikedomen av blommor, som med sin färgprakt riktigt lyste ur
målningen, samt djärvheten och virtuositeten i penselföringen. Ja, den
utstrålade musik helt enkelt.
Vid första ögonkastet var jag
inte medveten om att det var Jerry Anderson, som målat tavlan förrän jag
observerade signaturen nedtill.
Tanken svindlade bakåt i tiden
till 50/60-talets Arvika, då vi spontant möttes på stan och utbytte några
tankeväckande ord. Detta var emellertid mitt första möte med koloristen Jerry
Andersons måleri.
Personlig bildvärld
Jag har alltsedan denna dag fascinerats av hans ohämmade
intensitet och lyskraft i färgpaletten och förmågan att skapa en helt egen och
personlig bildvärld till form och innehåll, men som, bygger påkända scenerier
och motiv, med speciell förkärlek för det kustnära landskapet.
Åter till 50/60-talets Arvika.
Läroverkets aula var platsen, eller kanske bättre ”musikens Mecca”, där
musikhungrande ungdomar, som älskade den klassiska musiken, fick stilla den
värsta hungern. Detta var Arvika konsertförenings konsertsal, där många av
denna tids främsta internationella artister konserterades.
Det var här som Jerrys och mina
musikaliska vägar korsades för första gången. Konserterna här var grogrunden
och inspirationskällan till egna prestationer på musikens område. Musikskolan
gav oss möjligheten att visa våra färdigheter vid de regelbundet återkommande
elevkonserterna på våren varje år.
Pianisten Jerry
Jerry visade då sina pianistiska kunskaper i en sonatsats
eller ett stycke av någon av de stora klassiska kompositörerna, där Mozart,
Beethoven och Schubert givetvis intog rangplatserna.
Sedan denna tid låg musiken
alltid Jerry varmt om hjärtat, och han talade gärna om sina stora musikaliska
upplevelser som var en stark drivkraft och aldrig sinande inspirationskälla genom
hela livet.
Konfrontationen med Jerrys konst,
som drabbade mig den där kvällen vid Galleri 69 ledde senare till en varm och
nära vänskap.
Det är med tacksamhet som vi
minns alla åren och saknaden efter honom blir stor, men minnet av denna så rikt
begåvade konstnär kommer alltid att leva.
Christer Thorvaldsson
[tidigare konsertmästare vid Göteborgs symfoniker]
